Min vän Ash
Den här vackra saken är min nya leksak. Jag började spinna i vintras, först på en hemmagjord slända, sedan en köpt slända, för att sen köpa en över 100 år gammal spinnrock som blev min kompanjon under några månader.
Under hela sommaren så jobbade, mitt första riktiga sommarjobb, och nu i augisti kände jag att jag förtjänade en liten present.
Då fick det bli denna lilla e-spinner från Ashford. Anledningen till att jag köpte just denna var för att vi bor så litet, så jag vill ha något som jag kan förvara enkelt, och en tyst en så man kan kolla på serier samtidigt som man spinner. Drömmen vore förstås en Hansen men eftersom kostar så mycket, så fick det bli en större, fast billigare spinnis.
Ash, som jag så påhittigt har döpt henne till, är underbar! I början var jag väldigt ovan, men nu har jag upptäckt hur otroligt skönt det är att spinna halvliggandes, hehe. Det är även väldigt skönt att slippa ha benen på ett visst sätt, trampandes, utan nu kan jag verkligen sitta exakt hur som helst, vilket är skönt eftersom jag fick ont i ryggen av min gamla spinnrock.
Här är hon från sidan. Ullen jag spinner på just nu heter Neon, och är 100% merino, men kan berätta mer om det någon annan dag.
Jag trodde att jag skulle sakna trampandet, och jag måste erkänna att det var lite skumt i början, men jag trivs faktiskt väldigt bra med att inte trampa. Läste en recension om e-spinners innan jag beställde henne, där en person hade beskrivit att det var helt omöjligt att vänja sig vid att det alltid är samma fart, att den inte skiftar, men jag tycker att det bara är bekvämt, då kan jag hitta en takt som passar mig och köra därefter. Mina garn har blivit bättre sen jag köpte Ash, mer balanserade, men det kanske är övningen som har gett färdighet.
Hursom är jag otroligt nöjd, och även om jag kanske skaffar en trampbar spinnrock längre fram i framtiden, när vi har plats med en, så kommer Ash alltid få hänga med, så liten och behändig som hon är!